Anna

Välkommen!

Poledancing - vassare än du tror!

Publicerad 2010-11-02 18:44:16 i Allmänt,

Redan två arbetsdagar avklarad. Otroligt vad fort dagarna går! Mitt enda irritationsmoment när jag ska hem om dagarna just nu är att så många tycks tro att det är glashalt på Söderhamnsvägen och därför kör i 50-60 Km/h trots att saltblasket stänker upp på rutorna och över bilarna! Känns så tjatigt att puttra på sakta, sakta när man skulle kunna gasa liiite mer i alla fall och få komma hem någon gång. Men den här tiden är snart över den med och så är det sommar och bättre flyt på trafiken igen...

Jag har en kompis som är Poledanceinstruktör och som även själv tränar en hel del i detsamma. Hon är ständigt torr om händerna, så där riktigt snustorr och sprickig så att det bara kliar i mig när jag ser hennes nariga fingrar, så jag stack åt henne min salva en dag och beordrade henne att smörja sig. Det ville hon inte först men hävde sen på lite på ovansidan av händerna för när hon sen ska träna runt stången så behöver hon ha torra händer för att inte stången ska glida ur händerna. Hon berättade vidare att allra bäst är det att ha knustorra ben också, helst med hårutväxt på knäna. Sen fortsatte hon att det inte är så roligt när hon sitter hemma med maken och han stryker henne på benen från fötterna och uppåt, för att sen snabbt byta håll och börja stryka henne medhårs, ungefär som om han klappade en katt. Så¨Poledancing är med andra ord inte så värst glamoröst, snarare knastrigt och vasst...

Fick häromkvällen en schysst bild på "sugproppen" som vi har i akvariet. Den lilla proppen mätte jag upp till 7 cm från huvud till stjärt. Då kan du tänka dig hur stor den stora proppen är! Storingen är den som är Kung i akvariet. Inte ens hajarna som är nästan lika stora vågar mopsa sig mot Holger som Proppen har fått i tilltalsnamn av Lillemannen här hemma. När han spänner upp ryggfenan blir han enorm!






Nu ska här plockas undan efter middagen och sen blir det enbart en lugn kväll. Har en ny förkylning på gång i kroppen. Med lite tur kan jag mota den så att den ger sig iväg istället för att bryta ut. Den förkylning Lilleman har är rosslig och slemmig och det betackar jag mig gärna, jag som blir som en hel slemfabrik när det smäller till!

Tjipp tjipp!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Anna

I den här bloggen finns en mix av dagboksblaj och fiktiva texter.Ibland dyker kanske en och annan dikt upp också men det är ju inte min styrka direkt så någon uppsjö av det lär du inte finna.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela