Anna

Skägget och jag har haft en riktigt härlig på tumanhand-resa tillsammans i helgen. Det var verkligen längesen vi var helt ensamma. Är inte huset fullt av tonåringar eller barn, vilket faktiskt är superroligt att de vill vara här, så har vi andra vänner och bekanta här, eller är bortbjudna så till sist sa Skägget det jag har gått och tänkt på länge - Ska vi inte se till att få en helg bara du och jag? Så då bokade vi först Blueskryssning med Silja Galaxy, då vi länge har sagt att vi vill åka på den igen. Sen kom vi på att det skulle ha varit nice med en natt eller två i Stockholm också. Vi hade ett erbjudande om att bo på Scandic Malmen Tors-Lör, med champagne, choklad och frukt på rummet vid ankomst + middag på hotellet två kvällar för endast 2790 kr för båda men det var naturligtvis fullbokat just den här helgen!

Efter en massa surfande hittade vi istället ett hotell i Gamla Stan - Hotell Rica Gamla Stan - på Lilla Nygatan 25 med gammeldags inredning, egen stil och charm, så det hotellet blev det men bara en natt istället. Tidigt på fredag morgon tog vi Härjedalingen ner till Stockholm och blev inte alls besvikna på hotellvalet när vi kom fram.

Rummet                                                             Takterassen
           

Vy från hotellrummet
  

Jag blev så till mig att jag var tvungen att ställa mig i skamvrån och lugna ner mig ett tag...



Under fredagen var vi som värsta småbarnsföräldrarna som för första gången lämnar bort barnen för att göra någonting själva - Dödströtta! Först blev det vila på hotellet innan vi gick ut och strosade lite i närkvarteren. Alldeles mitt emot hotellet finns ett systembolag med den gamla hederliga inredningen och expediering över disk. Det kändes nostalgiskt att gå in i butiken. Efter lite promenerande gick vi inte på en Irländsk Pub - O'Connells - ett riktigt schysst ställe! Där blev det någon öl och en whisky och glåmande blickar på alla Irländska Whiskysorter de hade. Vi kom i samspråk med en rolig, skäggig man som bor och jobbar på Irland/i Skottland halva året och är i Sverige den andra halvan. Han skulle uppträda där nästa kväll men då skulle inte vi var kvar. Därefter gick vi iväg till Skånegatan på Söder och besökte Koh Phangang, den annorlunda Thaikrogen.

  


     


På Koh Phangang - helt klart värt ett besök, inte bara för den annorlunda inredningen men även för matens skull också!

   


På vägen hem tog vi en vända till in på O'Connells. Denna gång var vi ner i källarvåningen också - hur mysigt och läckert som helst! Det kommer definitivt att bli fler besök. Efter en stund gick vi därifrån för vi ville hitta fler ställen också och begav oss ut igen. På Nygatan hittade vi en Skotsk Pub - The Liffey's läste jag och kom då på att Kenny hade ju pratat på om den då han arrangerar en spelning där den 25 november. Vi gick aldrig in för båda blev så trötta och frusna att vi gick tillbaka till hotellet och lade oss igen.

På morgonen blev det långfrukost i hotellmatsalen. Det var rätt så fullt när vi kom ner och vi fick dela bord med två män som hade haft kundmöten kvällen innan och som var lite dåsiga i huvudet denna dag efter. Efter ett tag visade det sig att Skägget och han hade pratat förr med varandra angående ett jobb han ev skulle ha åkt ned på men var upptagen på annat då vid det tillfället. De pratade så länge att både jag och den andre mannen reste oss och gick mot hissen och väntade så nu har han ännu en kontakt att ringa när jobben börjar att tryta :)

Vi höll oss på hotellrummet in i det sista och bara slöade och såsade omkring innan vi checkade ut i absolut sista minuten. Jag kände mig faktiskt som Ross i Vänner som töjer på utcheckningsgränsen in i det sista bara för att få valuta för pengarna, även om det i vårt fall berodde på slöhet. Efter det begav vi oss till T-Centralen för att låsa in väskor och sen blev det en liten runda på stan. Fick en långskaftad röd ros när vi kom till T-Centralen förresten...




Vi strosade mest omkring. Var bara in på Teknikmagasinet och köpte nytt minneskort till kameran då det gamla hade blivit fullt, typiskt nog. Fick ett 8 mb kortminne för under 200 spänn. Vi vandrade norrut på Drottninggatan, stannade till vid Pong Buffé där vi hade tänkt nyttja min Smartbox jag fick när jag slutade på jobbet - en middag för två - gick vidare en bit och vandrade sen tillbaka till Ping Bar där vi tog en varsin bloody Mary - jösses så gott det smakade!



Inne på Ping Bar frågade vi efter vägen till Minerva Restaurang. Det visade sig att herrarna vi frågade visste exakt var den ligger då de bor i alldeles närheten. På förhand fick vi veta att krogen är en liten, trång kvarterskrog med rödvita dukar, maten är fantastisk, personalen lite på sitt alldeles egna, speciella vis men att det smakar så bra där att allt annat överväger. Det kändes lovande så glad i hågen gick vi norrut längs med Drottninggatan tills Kungstensgatan korsade den. Där vek vi av och hitade lättplätt restaurangen sen. När vi klev in kände jag direkt att vi måste ha gått fel eller att detta var Smartboxens enda miss i val av "Utsökta restauranger". Om man bortser från att inredningen faktiskt var häftig, säkert kvar från den tiden då stället var en Ölhall, vilket jag såg av tavlorna på väggen" så kändes det som att gå in på ett av Pizzahaken här i Arbrå. Det var inga vibbar av god service och fantastisk mat direkt.

Vi blev visade till ett bord med inte alltför ren duk. Menyerna slängdes ner på vårt bod och så försvann servitrisen och var borta länge, vilket egentligen inte gjorde något då vi hade svårt att bestämma oss. Till sist föll valen på en pepparstek och så valde vi ut en flaska vin på rekommendation av damen som skulle servera oss. Före maten tog vi oss en Dry Martini som kom ut i rask takt.

Efter en stund insåg vi att vi inte hade blivit tillfrågad om hur vi ville ha köttet. Kanske var det så att det bara fanns ett sätt att laga till det - Medium Rare - men vi var ju tvungna att kolla så vi ropade på damen som nonchalant släpade sig till bordet och när vi sa till om Medium Rare svarade hon
 "ni vill ha Medium Rare??" Okej!" sa hon frånvarande och försvann.

Knappt hade vi fått i oss våra Dry Martini när ett plåtfat med Pommes Frites kom in och så våra köttbitar. Då kom vi på att vi aldrig fick något val på vad vi ville ha till köttet men nöjde oss med det som erbjöds oss, men nästa gång ska vi ta potatisgratäng då vi kände den ljuvliga doften från bordet bakom där paret hade varit smarta nog att fråga om den serverades med potatisgratäng, och där servitrisen på samma släpiga sätt svarade "Ni vill ha potatisgratäng?? Okej..."
Köttbiten var HELT perfekt rakt igenom, smakade gudomligt och var så mört att det bara smälte i munnen! Helt klart värt besöket! Vinet lyckades de skrapa fram till oss efter tillsägelse och en par tuggor in i maten. Trots den underliga servicen så verkade det som att de hade stenkoll ändå och på något konstigt sätt fann man sig i att bli behandlad så, ja det blev direkt underhållande faktiskt så vi kommer definitivt att gå dit igen! Vi är inte de enda som verkar tycka så för där på lördagen kom folk in och ville boka bord på måndag och fick då beskedet att det var fullbokat.



Efter den enorma och perfekta köttbiten kände vi att det skulle vara gott med något Litet sött till efterrätt men allt såg så mastigt ut på menyn, men till sist bestämde vi oss för glass, maränger och chokladsås och tänkte att det brukar inte vara några stora efterrätter ute på lokal. Ack så fel vi hade. In kom ett rymdskepp på över 20cm höjd. Maränger och glass hade staplats om varandra till den frimodiga höjden. På sidorna var spritsad grädde. som ben till rymdskeppet satt glass rån och över skapelsen hade chokladsås ringlats. Om vi fick dela på den? Nej, det var en varsinn!

Efter maten rullade vi iväg en lång vända innan det var dags att hämta väskorna och bege oss ut till Värtahamnen och Silja Galaxy, proppmätta ända fram till söndagmorgonen då vi till sist gick och lade oss efter att ha haft helt fantastiskt bra både musikaliskt och sällskapsmässigt!
Lördagen inledde med brunch, Bloody Mary's igen, en massa shopping - både vuxengodis och så fick jag två fina presenter av mitt fina Skägg och sen följde flera bra band! Bäst under resan var Thorbjörn Rishager, Joe De Luna och Sven Zetterberg.

Fin present - ring från Snö och ring från Oxxo


Förutom att vi köpte en massa godis i form av 12-årig jameson, Rom, annan Whisky, likör och lite annat så blev det också min alldeles egna Pål RÅger som jag ska ha när jag fyller år nästa gång


Joe de Luna har en Grym scennärvaro och bjuder inte bara på sin fantastiska röst utan även sin rytmiska kropp som gör att man blir helt paralyserad. När hans spelning var klar äntrade Sven Zetterberg scenen. Jag gick ner alldeles intill scenen tittade han ner på mig med både chockade och igenkännande ögon. Jag har ju berättat tidigare om att på förra blueskryssningen hamnade vi av misstag intill honom på frukost och i barer. En annan gång satt jag och sov på tåget från Mariefred och när jag vaknar sitter och jag blundar och tänker på att jag borde ringa och boka biljetter när han kommer till Söderhamn, tittar sen upp och rakt in i hans nuna där han står i tåget och stirrar på mig (var nog på väg till spelningen han hade i Gävle den kvällen) och nu till sist satt vi alldeles intill honom i Brunchbuffén på söndagen igen så han måste nog tro att vi är hans Stalkers vid det här laget! :D

På scengolvet hamnade vi förresten bredvid Joe de Luna som vi blev tjenis med...
   

Svempa
 

Det var en dödstrött Anna och lika trött Skägget som pustande satte sig på tåget så visade det sig att vi fick stå på stationen en halvtimme innan det rullade iväg i snigelfart. I Gävle var vi en timme försenade och där blev det buss resten av vägen hem pga signalfel. Klockan var en bit efter midnatt innan vi var hemma så nu har jag varit dödstrött ända till idag, har liksom inte sovit ikapp sömnbristen lördag-söndag-måndag, men det var det värt, varenda minut!

Om du har orkat läsa ända hit kan du väl markera det genom att lämna en kommentar för det här blev en mastodontblogg!

Puss och Kram =))